Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att ur genusperspektivet bidra till ökad förstÄelse om kvinnors och mÀns olika förutsÀttningar för sÄngutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sÄngrösten eller Àr anatomin faktorn som styr sÄngrösten? I en fallstudie dÀr fyra sÄngpedagoger och dirigenter medverkar, uppmÀrksammas genus som pÄgÄende konstruktion och visar hur detta Äterkommande reproduceras i sÄngutövningen. SÄngpedagogernas erfarenheter har jag stÀllt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlÀrda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen Àr att uppsatsen visar pÄ hur socialt konstruerade könsroller pÄverkar sÄngutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet Àr enligt mina informanter hÄrt, tufft och kraftfullt för killar och kÀnsligt, mjukt, och vackert för tjejer.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.

Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

I Sverige finns ett anmÀkningsvÀrt stort utrymme för enskilda handlÀggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade pÄ vinjettdata tyder pÄ att handlÀggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den hÀr studien analyseras könsrelaterade mönster i enkÀtdata om 138 handlÀggares bedömningar av psykosociala och hÀlsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.

"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Uppsatsen jĂ€mför de bĂ„da svenska översĂ€ttningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen frĂ„n 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap frĂ„n 2004. Syftet Ă€r att se vilken översĂ€ttning som Ă€r nĂ€rmast originalet och författarens intentioner. Genom att jĂ€mföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översĂ€ttning som mest överensstĂ€mmer med Tolkiens originaltext. Dessutom tas olika aspekter pĂ„ översĂ€ttande i allmĂ€nhet upp, likvĂ€l som vilka specifika svĂ„righeter som finns i översĂ€ttandet av bokens olika konstruerade sprĂ„k. Min slutsats Ă€r att Ringens brödraskap Ă€r mest trogen originalet och att lĂ€saren i den fĂ„r mer eget tolkningsuttrymme..

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.